Sidor

måndag 14 januari 2013

Heaps sick ey!

Igår var det alltså söndag. Jag, Denise, Denises kompis och en kompis till denne skulle åka till Blue Mountains. Jag har tjatat hur länge som helst att jag vill åka dit! Men... Min tur i ett nötskal. Vi åker bil i nästan 2 timmar. Vi kommer dit, parkerar bilen, jag är överlycklig och vi hittar smultron (som vi inte äter). När vi väl ska börja vandra så säger en gubbe som arbetar där att alla vandringsleder är stängda. Detta på grund av alla bränder i närheten, och att en storm närmar sig som kan blåsa elden vidare. Jag tyckte att jag vid detta laget redan hade haft tillräckligt med otur, eftersom vi dagen före egentligen skulle åka dit och campa över natten och göra en längre utflykt. Men det gick inte därför att stället där man campar (inte vandringslederna) var för nära elden. Nähä tänkte vi, då tar vi en endagsutflykt istället.
Gubben som sa att vi inte fick vandra där sa att det fanns andra leder öppna om man körde lite längre bort. Så det gjorde vi. Vi kom dit och upptäckte att man minsann inte fick vandra där heller. Men näha!!! Då sa Patrick, Denises kompis (som nu tyckte lite synd om mig), då kan du i alla fall få kika från utsiktsplatsen på Three Sisters (tre klippor som tydligen är jättekända) som alla jobbiga turister gör. Vi gick till utsiktsplatsen och tittade. Gissa vad jag såg? Inte ett jävla piss! Det var bara dimma dimma dimma! Så vi gick in i en souvenirshop och fjantade oss, och åkte sen vidare till en liten stad som heter (måste fråga Denise, för jag minns inte) Katoomba och åt lunch. Jag åt en RooBurger, dvs känguruhamburgare. Det var väl dagens höjdpunkt. Smakade oxkött typ. Så kortfattat, vad jag såg på min lilla utflykt var: parkeringsplatser, dimma, en souvenirshop och en restaurang. Det skulle ha varit massa fin natur... Idiotiska bränder:(

Dumma bränder, dumma dimma, dumma skit.


Men så blev det måndag!!!
Och det var en mycket mer lyckad utflykt! Jag åkte två timmar åt samma håll som igår fick jag veta (jag berättade om min misslyckade utflykt, och inte för att jag vet var jag var, men åt samma håll var det). Jag blev upphämtad på George Street, och det skulle egentligen vara fyra personer till, men de hade dubbelbokat sig och var tvugna att avboka. Så det var bara jag, men det gjorde inte mig nånting, jag och chauffören hade så mycket att prata om vettu!
Jaja sluta babbla och kom fram till vad du egentligen gjorde, tänker ni nu. Jo! Jag åkte i ett litet flygplan och där fanns inget tak eller fönster över mig, vinden fladdrade i håret (läs kinderna). Jag satt fram och piloten bak. Vi åkte upp och ner, upp-och-ner, hit och dit! Han gjorde massa konster! En gång "stängde han av motorn" och vi dalade ner jättesnabbt! Vi kom upp i 4G några gånger, alltså 4 gånger sin egen vikt, det var en märklig känsla. Ja, man kan väl sammanfattade det hela som galet roligt! Det var jättefin utsikt över havet, och man såg alla olika färger: turkos, ljusblå, mörkblå och vad jag skulle vilja kalla djupblå. För er som fattar enheten feet så var vi på 3000 feet. Höjd alltså. Antagligen fot på svenska...
De filmade hela turen och om man ville köpa videon (vilket jag gjorde) så skulle de redigera den och sen posta den till mig. Jag är spänd på hur den blir!
Dock så stod där free BBQ på biljetten, men där var ingen BBQ. Men chauffören var snäll och stannade på vägen så jag kunde köpa mig lite mat.

Lite annat smått och gått som har med Australien att göra kan jag ju bjuda på. Till exempel är de väldigt noga med att skydda sig från solen. Det går nästan till överdrift. Inte ens jag har bränt mig nåt vidare. Jag är fortfarande blek. Ibland när man ligger på stranden hör man en signal, låter nästan som glassbilen fast en annan melodi, och sen bla bla bla ta på solkräm och en hatt... Detta är nog ett av de få länder som alltid har solkräm på varje arbetsplats, och på Luna Park berättade de alltid hur hög UV-faktor det var den dagen. Inte för att jag fattade den skalan, men jag har mest jobbat under tak ändå.
Sen säger de alltid heaps. Heaps good, heaps här och heaps där. När nåt är sjukt bra: heaps sick ey! Fast mer som heapsick-ey! Men när de pratar sin konstiga dialekt i full fart fattar jag inte ett skit. Och jag som ville tro att jag lärt mig språket mycket bättre efter tre månader. Nåväl, jag är bättre än folk från Italien och Frankrike i alla fall...

Före flygresan



Efter flygresan, nyss nedkommen



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar