Kalla dagar i Melbourne.

Ja, kära vänner. Jag har varit i Melbourne i en månad nu, men jag vet inte vart tiden tar vägen!!! Jag börjar känna lite ångest över detta faktiskt. Resan är snart över och jag vill inte hem, jag vill bara inte. Men jag måste. Jag ser såklart fram emot pandaprojektet i Kina, men att åka hem för alltid... näääääää!!! Jag har tillochmed börjat fundera på om jag skulle börja plugga här i Melbourne. Då kan man får visum för det, och stanna längre, och pluggar man tillräckligt länge är chansen att man kan söka lov att bosätta sig här mycket större. Problemet med att plugga är att det är så himla dyrt...

Just nu har jag ett jobb, några timmar i veckan på innan nämnda vietnamesiska snabbmatställe. Jag jobbade i 2 dagar för ett bolag som gör undersökningar åt andra företag. Denna gången skulle Nestlé testa nya sorters KitKat som inte kommit ut på marknaden än, och se om de ska släppas. Jag skar upp choklad och såg till så att rätt person fick rätt choklad i rätt ordning. Ganska lätt jobb faktiskt.
Jag ljög också i mitt cv och sa att jag jobbat i en bar i 1-2 år. Jag har inte nån erfarenhet alls, vet knappt hur man gör en Redbull Vodka... Men jag jobbade i alla fall mellan 23 och 6 på morgonen. Jag kom tillbaka till hostellet 8.30 för där gick inte spårvagnar den tiden på dygnet...
Jag gjorde bort mig så himla mycket! Men jag ska dit igen nu på lördag, och ser inte fram emot det alls. Men så tänkte jag såhär: om jag nu gör bort mig fullständigt och inte får fler skift där, då har jag i alla fall lite mer erfarenhet, så att jag kan ljuga bättre nästa gång. Och efter det kanske jag kan få ett bra jobb och kanske göra bra ifrån mig...

Mamma mia vad jag är hispig just nu. Är nog en kombination av att verkligen inte vilja avsluta mitt äventyr och av att jag satt i mig massa toblerone för att jag tyckte synd om mig själv....

Luna Park Melbourne

Melbourne

Så då sitter jag här i Melbourne. Jag har gjort Great Ocean Road turen och landat här. Tanken är alltså att jag ska hitta ett jobb här och jobba tills det blir dags att lämna Australien.

För att sammanfatta Great Ocean road, det är väldigt vackert med havet och dessa stora stenformationer. För mig var det också ohyggligt kallt, men värt att uppleva ändå. Jag fick veta att det inte alls är 12 apostlar, som namnet ju utlovar, utan 9. Från början fanns där 18, sa guiden, och hette nåt annat. Erosion har gjort att vissa av dem kollapsat, och alla kommer falla under vår livstid, enligt honom. Det gjorde väl det hela lite mer viktigt att se, så att jag sett dem innan de är borta för alltid.

Jag kom till Melbourne, och slogs av kylan. Simone, som har varit här och jobbat några månader tog mig ut och drack öl mina två första dagar här, vilket var hennes två sista dagar. Det var jätteskoj att träffa henne igen! Det var ett halvår sen sist. Men nu har hon alltså åkt vidare.
Jag har sökt en massa jobb, och fick ett dörrknackarjobb som jag inte ville ha. Så jag tog inte det helt enkelt. För nån dag sen var jag ute och delade ut massa cv, och fick ett napp på ett vietnamesiskt snabbmatsställe. Jag har varit och provjobbat en dag, det var hårt! Man måste göra 3 såna dagar innan man vet om man får jobbet eller inte. Men under tiden ska jag försöka hitta ett annat jobb. Det är dock inte alltid så lätt när ens visum går ut så snart...

Jag vet inte varför, men jag är så trött idag, så detta får duga som uppdatering.